Kostnaden för sjukskrivning: Så mycket kostar sjukfrånvaro ditt företag

Som företagsledare står du inför en av de största kostnaderna för svenska företag – sjukfrånvaro. En långtidssjukskriven medarbetare kan kosta upp till 650 000 kronor, men genom rätt strategier kan du både minska kostnaderna och skapa en hälsosammare arbetsplats.

Få hjälp med att minska dina sjukskrivningskostnader genom vårt systematiska arbetsmiljöarbete – kontakta oss för en kostnadsfri demo!

Innehållsförteckning

Den växande utmaningen med sjukskrivningar för företag
Den sanna kostnaden för sjukskrivning
Ditt arbetsgivaransvar vid sjukfrånvaro
Strategier för att förebygga sjukskrivning
Hantering av sjukfall
Mätning och uppföljning

Den växande utmaningen med sjukskrivningar för företag

Aktuell statistik för sjukfrånvaro

Siffrorna talar sitt tydliga språk om ohälsa på jobbet. I Sverige var cirka 630 000 personer sjukskrivna under 2024, vilket motsvarar en betydande del av arbetskraften. Särskilt oroande är utvecklingen bland unga medarbetare – de under 30 år har dubbelt så mycket korttidsfrånvaro jämfört med äldre kollegor, och de har också dubbelt så ofta upprepad korttidsfrånvaro (mer än sex gånger per år).

Könsskillnaderna är också påtagliga i sjukfrånvaro-statistiken. I Sverige har kvinnor en sjukfrånvaro på 3,3 procent jämfört med mäns 2 procent – de största könsskillnaderna i en internationell jämförelse.

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen – en växande utmaning

Stress har blivit en av de största orsakerna till sjukskrivning i Sverige. Av kvinnorna i åldern 16-29 år svarade 37 procent under 2024 att de känner sig ganska eller mycket stressade. Denna dramatiska ökning av psykisk ohälsa på arbetsplatsen får direkta konsekvenser för företagens produktivitet och kostnader.

Kostnaden för sjukskrivning: Den verkliga ekonomiska påverkan

Innan vi går in på lösningar är det viktigt att förstå den verkliga ekonomiska påverkan. En långtidssjukskriven medarbetare kostar i genomsnitt 100 000 kronor bara i produktivitetsförluster före, under och efter sjukfrånvaron. Men det är bara toppen av isberget.

Direkta arbetsmiljökostnader

Sjuklönekostnader: Som arbetsgivare betalar du sjuklön i 14 kalenderdagar, och från andra sjukdagen utgör detta 80 procent av medarbetarens vanliga lön. För en medarbetare med 45 000 kronor i månadslön innebär detta cirka 18 000 kronor i sjuklönekostnader för de första två veckorna.

Rehabiliteringsåtgärder: Kostnaderna för arbetsanpassningar, hjälpmedel, utbildning och stöd från företagshälsovård kan variera mellan 10 000-50 000 kronor per sjukfall, beroende på omfattning. För att hantera detta systematiskt kan vårt stöd för arbetsmiljöarbete hjälpa dig.

Administrativa kostnader: Därtill kommer kostnader för rehabiliteringsåtgärder och arbetsanpassning. HR-tid för uppföljning, kontakt med myndigheter och planering av återgång kostar ofta 20 000-30 000 kronor i arbetstid.

Fortsatt sjuklön: Många kollektivavtal ger extra sjuklön även efter dag 14. Enligt vissa kollektivavtal får medarbetaren 10 procent av lönen från arbetsgivaren under sjukdag 15-90, upp till en månadslön motsvarande 10 prisbasbelopp.

Indirekta kostnader för sjukskrivningar för företag

Vikariekostnader: En vikarie eller konsult kostar ofta 150-200% av ordinarie lön. För en 6-månaders sjukskrivning kan detta innebära 200 000-300 000 kronor extra.

Produktivitetsbortfall: Innan en vikarie är på plats och inskolad sjunker produktiviteten dramatiskt. Detta kan kosta 50 000-100 000 kronor i förlorade intäkter eller försenade leveranser.

Övertidskostnader: Kollegor som täcker upp arbetar ofta övertid till högre timkostnad. En 50% ökning av arbetstid för teamet kan kosta 30 000-60 000 kronor per månad.

Rekryteringskostnader: Om medarbetaren inte kan återgå kostar nyrekrytering 100 000-200 000 kronor i annonsering, intervjuer och inskolning. En strukturerad rekryteringsprocess kan hjälpa dig minimera dessa kostnader.

Kundpåverkan: Försenade projekt och sämre service kan kosta långsiktiga kundrelationer värda hundratusentals kronor.

Teamdynamik: Stress och överbelastning i teamet kan leda till fler sjukskrivningar – en negativ spiral som kan kosta miljoner.

Total kostnad för sjukskrivning per fall

För en typisk 6-månaders långtidssjukskrivning av en medarbetare med 45 000 kronor i månadslön ser kalkylen ut så här:

Direkta kostnader: 80 000-150 000 kronor
Indirekta kostnader: 300 000-500 000 kronor
Totalkostnad: 380 000-650 000 kronor

Detta gör varje förebyggd sjukskrivning till en investering som kan spara företaget enorma summor.

Arbetsgivaransvar vid sjukfrånvaro: Dina lagliga skyldigheter

Proaktivt ansvar för att förebygga sjukskrivning

Som arbetsgivare har du enligt Arbetsmiljölagen (AML) ett proaktivt ansvar för att skapa en god arbetsmiljö som förebygger ohälsa. Detta innebär att du ska:

Systematiskt identifiera och bedöma risker i arbetsmiljön
Vidta åtgärder för att förebygga ohälsa
Säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens och förutsättningar
Skapa en organisatorisk och social arbetsmiljö som främjar hälsa

Vår mall ”Arbetsmiljöpolicy” kan hjälpa dig att strukturera detta arbete systematiskt.

Reaktivt rehabiliteringsansvar

När en medarbetare blir sjukskriven träder ditt rehabiliteringsansvar i kraft. Enligt lag ska du:

Från dag 1: Vara uppmärksam på tidiga signaler och stödja medarbetaren
Efter 7 dagar: Kräva läkarintyg och börja planera för återgång
Senast dag 30 : Upprätta en plan för återgång i arbete om sjukskrivningen väntas pågå minst 60 dagar.

Ditt rehabiliteringsansvar gäller oavsett om sjukdomen är arbetsrelaterad eller inte. Arbetsgivaren ska göra arbetsanpassningar som underlättar för medarbetaren att komma tillbaka till jobbet, och dessa åtgärder ska redovisas i en ”Rehabiliteringsplan”.

Effektiva strategier för att förebygga sjukskrivning

1. Proaktivt ledarskap och kommunikation

Regelbundna medarbetarsamtal: Genomför strukturerade samtal där du aktivt lyssnar efter signaler om stress eller ohälsa. Fråga inte bara om arbetsuppgifter utan också om hur medarbetaren mår. Mallen ”Medarbetarsamtal” kan strukturera dessa viktiga dialoger.

Öppna dörrar-policy: Skapa en kultur där medarbetare känner sig trygga att diskutera problem tidigt, innan de utvecklas till sjukskrivning.

Tydliga förväntningar: Oklara roller och mål är en stor stressfaktor. Se till att alla vet vad som förväntas av dem.

2. Flexibilitet i arbetssätt

Hybridarbete: Erbjud möjlighet att arbeta hemifrån när det är möjligt. Detta kan minska stress och förbättra work-life balance. Mallen ”Policy distansarbete” hjälper dig att strukturera detta.

Flexibla arbetstider: Låt medarbetare anpassa arbetstiderna efter sina behov inom rimliga gränser.

Stegvis återgång: Vid återgång efter sjukskrivning, erbjud gradvis ökning av arbetstid och ansvar.

3. Arbetsmiljöförbättringar

Ergonomiska arbetsplatser: Investera i bra stolar, skrivbord och teknisk utrustning för att minska fysiska besvär. ”Ergonomitips” ger konkreta råd.

Bullerminskning: Öppna kontorslandskap kan skapa stress. Överväg ljuddämpande åtgärder eller tysta zoner.

Belysning: Säkerställa god belysning, helst naturligt ljus, för att minska trötthet och förbättra välbefinnandet.

4. Stresshantering och mental hälsa

Stressutbildning: Ge medarbetare verktyg för att hantera stress genom kurser och workshops. Genom coaching kan chefer också utveckla sina färdigheter i att upptäcka och hantera stress i teamet.

Mindfulness och avslappning: Erbjud program för meditation, yoga eller andra stressreducerande aktiviteter.

Tillgång till professionell hjälp: Tydliggör hur medarbetare kan få kontakt med företagshälsovård eller kuratorer.

5. Rimlig arbetsbelastning

Resursplanering: Se till att team har tillräckligt med resurser för att hantera arbetsbelastningen utan konstant stress.

Prioritering: Hjälp medarbetare att prioritera uppgifter och säga nej till onödiga projekt.

Semester och vila: Uppmuntra medarbetare att ta ut sin semester och vila ordentligt.

6. Teambyggande och social sammanhållning

Teamaktiviteter: Organisera regelbundna aktiviteter som stärker sammanhållningen och minskar isolering.

Mentorskap: Koppla samman erfarna medarbetare med nya för att minska osäkerhet och stress.

Erkännande: Ge regelbunden feedback och erkännande för goda prestationer.

7. Hälsofrämjande åtgärder

Friskvård: Erbjud friskvårdsbidrag eller tillgång till gym och träningsaktiviteter.

Hälsokontroller: Genomför regelbundna hälsokontroller för att upptäcka problem tidigt.

Kostråd: Erbjud hälsosam mat på arbetsplatsen eller utbildning om kost och hälsa.

Hantering av sjukfall

Tidiga insatser

Första dagen: Kontakta medarbetaren för att visa omsorg och få information om situationen.

Första veckan: Följ upp regelbundet utan att vara påträngande. Diskutera möjligheter till anpassningar.

Efter läkarintyg: Analysera om det finns arbetsrelaterade faktorer som bidragit till sjukdomen.

Rehabiliteringsplaner

En bra rehabiliteringsplan ska innehålla:

Konkreta åtgärder för anpassning av arbetsuppgifter
Tidplan för gradvis återgång
Ansvar för olika parter (arbetsgivare, medarbetare, läkare)
Uppföljning och utvärdering

Mallen ”Arbetsanpassning” och ”Checklista rehabilitering” kan hjälpa dig att strukturera detta arbete systematiskt.

Samarbete med andra aktörer

Företagshälsovård: Använd deras expertis för både förebyggande arbete och rehabilitering.

Försäkringskassan: Samarbeta aktivt i rehabiliteringsprocessen.

Hälso- och sjukvård: Säkerställ god kommunikation med behandlande läkare.

Särskilda utmaningar och lösningar

Unga medarbetare

Eftersom unga medarbetare har högre korttidsfrånvaro, fokusera på:

Extra stöd och tydlig kommunikation för nya medarbetare
Mentorskap och kompetensutveckling
Förståelse för work-life balance-behov

En strukturerad rekryteringsprocess kan minska stress för nya medarbetare.

Stressrelaterad ohälsa

För att hantera den växande psykiska ohälsan på arbetsplatsen:

Regelbunden arbetsmiljöanalys med fokus på psykosocial miljö
Utbildning för chefer i att upptäcka stresssignaler
Snabba insatser när problem upptäcks

Mallen ”Policy likabehandling” och ”Riktlinjer och rutiner vid trakasserier sexuella trakasserier och kränkande särbehandling” hjälper dig skapa en trygg miljö.

Återfall och långtidssjukskrivna

För medarbetare med återkommande sjukfrånvaro:

Grundlig analys av underliggande orsaker
Mer omfattande arbetsanpassningar
Kontinuerlig uppföljning och stöd

Mallen ”Förstadagsintyg och hantering av hög sjukfrånvaro” kan hjälpa dig hantera dessa situationer systematiskt.

Mätning och uppföljning

Nyckeltal att följa

Sjukfrånvarotal: Mät både kort- och långtidsfrånvaro per avdelning och totalt.

Återfallsfrekvens: Följ upp hur många som blir sjukskrivna igen inom 12 månader.

Tid till återgång: Mät hur lång tid det tar från sjukskrivning till full återgång.

Medarbetarengagemang: Använd enkäter för att mäta trivsel och stressnivåer.

Ett strukturerat HR-årshjul hjälper dig planera och följa upp dessa aktiviteter systematiskt.

Löpande förbättring

Analysera trender och mönster i sjukfrånvaron för att identifiera problemområden och anpassa insatserna därefter. Använd data för att fatta evidensbaserade beslut om vilka åtgärder som ger bäst resultat.

Vanliga frågor om kostnad sjukskrivning

Hur mycket kostar sjukskrivningar för arbetsgivare?

En 6-månaders långtidssjukskrivning kostar i genomsnitt 380 000-650 000 kronor totalt. Detta inkluderar både direkta kostnader som sjuklön och rehabilitering (80 000-150 000 kr) och indirekta kostnader som vikarier och produktivitetsbortfall (300 000-500 000 kr).

Hur kan man minska sjukskrivningar på arbetsplatsen?

De mest effektiva strategierna inkluderar proaktivt ledarskap med regelbundna medarbetarsamtal, förbättrad arbetsmiljö, flexibla arbetssätt och tidiga insatser vid stresssignaler. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är grunden för att förebygga sjukskrivning.

Vad orsakar sjukskrivningar på arbetsplatsen?

De vanligaste orsakerna är stress och psykisk ohälsa (särskilt bland unga), fysiska besvär från dålig ergonomi, bristande balans mellan arbete och fritid, samt oklara roller och mål. Kvinnor har högre sjukfrånvaro (3,3%) än män (2%).

Vilket arbetsgivaransvar har jag vid sjukfrånvaro?

Du har både proaktivt ansvar att förebygga ohälsa enligt Arbetsmiljölagen och reaktivt rehabiliteringsansvar när sjukfall uppstår. Detta inkluderar att betala sjuklön i 14 dagar, upprätta rehabiliteringsplaner och samarbeta med Försäkringskassan.

Hur kan jag förebygga sjukskrivning bland unga medarbetare?

Fokusera på tydlig struktur med ”Onboarding checklista”, mentorskap, regelbundna samtal och förståelse för work-life balance. Unga har dubbelt så hög korttidsfrånvaro, så tidiga insatser är avgörande.

Vilka mallar behöver jag för att hantera sjukfrånvaro?

Viktiga mallar inkluderar ”Rehabiliteringsplan”, ”Arbetsanpassning”, ”Checklista rehabilitering”, ”Arbetsmiljöpolicy” och ”Förstadagsintyg och hantering av hög sjukfrånvaro”. Dessa hjälper dig strukturera både förebyggande arbete och hantering av sjukfall.

Hur följer jag upp effekten av mina åtgärder?

Mät sjukfrånvarotal, återfallsfrekvens, tid till återgång och medarbetarengagemang. Ett HR-årshjul hjälper dig planera regelbunden uppföljning och kontinuerlig förbättring av dina insatser.

Slutsats

Att minska sjukfrånvaron är en investering som lönar sig både ekonomiskt och mänskligt. Genom att kombinera proaktivt förebyggande arbete med effektiv hantering av sjukfall kan du skapa en hälsosammare arbetsplats som attraherar och behåller kompetent personal.

Kom ihåg att detta är en långsiktig process som kräver tålamod och konsekvent arbete. Starta med att kartlägga din nuvarande situation, sätt upp mätbara mål och implementera åtgärder steg för steg. Det viktigaste är att skapa en företagskultur där medarbetarnas hälsa och välbefinnande prioriteras, eftersom det i slutändan gynnar både individen och organisationen.

Som företagsledare har du både möjlighet och ansvar att skapa en arbetsplats där människor trivs och presterar. Genom att investera i rätt åtgärder idag kan du bygga ett mer hållbart och framgångsrikt företag imorgon.

Viktiga kontakter och resurser: