Jour och beredskap: Allt du behöver veta

Innehållsförteckning

• Skillnaden mellan jour och beredskap
• Regler för dygnsvila och veckovila
• Schema och tidsplanering
• Ersättning för jour och beredskap
• Kollektivavtal och särskilda överenskommelser
• Nattarbete och dispenser
• Policy för jour och beredskap
• Varför företag behöver teknisk support på obekväm arbetstid
• Vanliga frågor om jour och beredskap

Skillnaden mellan jour och beredskap

Vad är jour?

Jour innebär att medarbetaren måste befinna sig på arbetsplatsen för att omedelbart kunna inställa sig vid behov. Till skillnad från beredskap räknas jourtid som arbetstid. Detta är vanligt inom sjukvården där personal måste vara fysiskt närvarande.

Jour är mer obekvämt för medarbetaren och därför gäller andra ersättningsregler. För jourtid ges ersättning för alla jourtimmar i form av ordinarie arbetstids- eller övertidsersättning.

Vad är beredskap?

Beredskap innebär att en medarbetaren är beredd att infinna sig till arbete utanför sin ordinarie arbetstid och eventuellt på annan plats än sin vanliga arbetsplats. Med beredskap är du beredd att arbeta om det behövs, men om inget inträffar kan du till exempel vara i ditt hem och sova under den tiden då du har beredskapstid.

För beredskap ges övertidsersättning för de faktiska, arbetade timmarna samt beredskapsersättning för den tid som du håller dig tillgänglig, men inte utför något arbete.

Regler för dygnsvila och veckovila enligt arbetstid

Dygnsvila vid jour och beredskap

Dygnsvila behöver vara 11 timmar sammanhängande vila under 24 timmar. Jourtid får inte förläggas under dygnsvilan, vilket innebär att arbetsgivare måste planera schema för jour och beredskap noggrant.

Veckovila och jour

Veckovila innebär 36 timmars vila under varje period om sju dagar. Både jourtid och beredskap får inte infalla under veckovilan. Detta kräver smarta scheman som fungerar långsiktigt så att arbetsgivaren inte behöver lägga mycket administrativ tid på detta varje månad.

Viktigt att komma ihåg är att medarbetaren ska ha fått ta del av schemat i god tid enligt gällande regler för arbetsgivare. Mer information om arbetstidslagen finns på Arbetsmiljöverket.

Schema och tidsplanering för jour och beredskap

Ett väl genomtänkt schema för jour och beredskap måste ta hänsyn till både dygnsvila och veckovila. Arbetsgivare behöver skapa strukturer som fungerar långsiktigt och som säkerställer att alla medarbetare får den vila som lagen kräver.

En personalhandbok kan hjälpa till att dokumentera rutiner och riktlinjer för jour och beredskap.

Ersättning för jour och beredskap

Jourersättning

Jourersättning ges för alla jourtimmar i form av ordinarie arbetstids- eller övertidsersättning eftersom jourtid räknas som arbetstid.

Beredskapsersättning

Beredskapsersättning är uppdelad i två delar:

• Övertidsersättning för faktiskt arbetade timmar
• Beredskapsersättning för tiden då den medarbetaren håller sig tillgänglig men inte arbetar

Kollektivavtal och särskilda överenskommelser

Om företaget har kollektivavtal regleras jour och beredskap enligt särskilda överenskommelser i kollektivavtalet. Kollektivavtal för jour kan innehålla förmånligare villkor för medarbetaren än vad som gäller enligt lag. Mer detaljerad information om kollektivavtal finns på Svenskt Näringsliv.

Nattarbete och dispenser

Vad gäller vid nattarbete?

Nattarbete innebär att medarbetaren utför minst tre timmar av sitt arbetspass någon gång mellan 22 och 06. Nattarbete är förbjudet enligt lag, men arbetsgivare kan ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket, eller så regleras det i ett kollektivavtal. Mer information om nattarbete finns på Arbetsmiljöverket.

Gällande nattarbete är reglerna betydligt strängare än för jour och beredskap. Här kan det vara en fördel för arbetsgivare att vara ansluten till ett kollektivavtal för att kunna förhandla med facket om villkoren för nattarbetet. Mer information om arbetstidsregler finns i Arbetstidslagen.

Konsekvenser vid regelbrott

Om ett företag inte följer lagen korrekt gällande jour, beredskap eller nattarbete kan Arbetsmiljöverket ge böter eller fängelse i upp till ett år. Systematiskt arbetsmiljöarbete hjälper företag att förebygga sådana problem.

Policy för jour och beredskap

En tydlig policy för jour och beredskap bör innehålla:

• Definitioner av jour och beredskap
• Regler för schemaläggning och vila
• Ersättningsvillkor för jourersättning och beredskapsersättning
• Rutiner för planering och kommunikation
• SLA-nivåer (Service Level Agreement) när det gäller responstider

En policy för jour och beredskap kan integreras i företagets Personalhandbok för att säkerställa regelefterlevnad.

Varför företag behöver teknisk support på obekväm arbetstid

Teknisk support och beredskap

Många snabbväxande techbolag har produkter som ska fungera dygnet runt. Om någon av deras kunder får problem med deras tjänster eller produkter är det ofta kritiskt och behöver lösas med en gång.

Ofta handlar det om att företagen behöver ha medarbetare med kunskaper och tillgång till de system som företaget jobbar med och som kan rycka in för att ge teknisk support, kunna undersöka och åtgärda eventuella fel som uppstått.

SLA-nivåer och responstider

Vanliga frågor gäller vem som ska hantera drift och underhåll i de system som företaget utvecklar, vem som tar supporten under storhelgerna och vilken SLA-nivå som företaget behöver leva upp till – det vill säga hur snabbt ett driftstopp eller ett problem måste åtgärdas.

Enligt experternas erfarenhet behöver dessa företag beredskap, helst av de utvecklare som varit med och byggt systemen och är bäst lämpade att lösa eventuella incidenter. 

Arbetsmiljö vid obekväm arbetstid

Arbetsmiljö vid obekväm arbetstid kräver särskild uppmärksamhet. Arbetsgivare måste säkerställa att medarbetarna får rätt stöd och arbetar under säkra förhållanden även utanför ordinarie arbetstider.

Vanliga frågor om jour och beredskap

Vad är skillnaden mellan jour och beredskap?

Skillnaden mellan jour och beredskap är att vid jour måste medarbetarna befinna sig på arbetsplatsen, medan vid beredskap kan personen vara hemma men vara beredd att infinna sig vid behov. Jourtid räknas som arbetstid, medan beredskap endast ger ersättning för faktiskt arbetade timmar plus beredskapsersättning.

Hur påverkar dygnsvila och veckovila planeringen?

Dygnsvila och veckovila måste respekteras vid planering av jour och beredskap. Dygnsvila är 11 sammanhängande timmar per dygn och veckovila är 36 timmar per vecka. Ett årshjul och långsiktig planering kan hjälpa till att säkerställa regelefterlevnad.

Vilken ersättning gäller för jour respektive beredskap?

Jourersättning ges för alla jourtimmar som ordinarie arbetstids- eller övertidsersättning. Beredskapsersättning består av övertidsersättning för arbetade timmar plus särskild ersättning för beredskapstid.

Vad gäller vid nattarbete enligt lag?

Nattarbete är förbjudet enligt lag men kan tillåtas med dispens från Arbetsmiljöverket eller genom kollektivavtal. Nattarbete har strängare regler än för jour och beredskap.

Hur skapar man en policy för jour och beredskap?

En policy för jour och beredskap bör innehålla definitioner, schemaläggningsregler, ersättningsvillkor och SLA-nivåer. Policyn bör integreras med företagets övriga HR-rutiner för att säkerställa en enhetlig och konsekvent hantering.

Vilka konsekvenser finns vid regelbrott?

Om regler för arbetsgivare gällande jour och beredskap inte följs kan Arbetsmiljöverket ge böter eller fängelse i upp till ett år. Därför är det viktigt med korrekt implementering av alla rutiner.

Hur planerar man schema för jour och beredskap långsiktigt?

Schema för jour och beredskap kräver långsiktig planering som tar hänsyn till dygnsvila och veckovila, personalens behov och verksamhetens krav. Smarta scheman minskar den administrativa bördan för arbetsgivaren.