Semesteråret
I Sverige löper semesteråret från 1 april till den 31 mars det följande året. Enligt semesterlagen har en anställd rätt till minst 25 semesterdagar under denna period, oavsett ålder eller anställningsform, förutsatt att denne har arbetat ett helt intjänandeår. Intjänandeåret är det år som semesterdagarna tjänas in och utgör den närmaste tiden före ett semesterår. Medarbetare har rätt till 4 veckors sammanhängande semesterledighet under tidsspannet juni till augusti vilket räknas som den period där huvudsemestern oftast faller in. Semesterlagen reglerar på så sätt minimum antal semesterdagar, däremot kan rätten till fler semesterdagar eller andra överenskommelser gällande semester avtalas i kollektivavtal eller anställningsavtal.
Arbetsgivare är skyldig att förlägga minst 20 semesterdagar per år för varje anställd, förutsatt att medarbetaren har hunnit tjäna in dessa året innan. Tanken är att varje anställd ska få möjlighet till återhämtning. För arbetsgivarens räkning är det också bra att undvika att en stor semesterskuld byggs upp.
Under ett intjänandeår tjänar även deltidsanställda in 25 semesterdagar men dagarna utgör ett mindre värde baserat på dennes individuella deltidsmått. Om arbetstagaren är anställd på 50% utgör semesterlönen halva summan av en heltidslön. Det innebär att den deltidsanställda kan ta ut 25 dagar ledigt men får en semesterlön som är proportionell med dennes sysselsättningsgrad.
Beräkna semesterlön
Semesterlönen beräknas olika beroende på om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal eller inte. Enligt semesterlagen kan arbetstagaren få semesterlönen beräknad enligt två olika sätt: sammalöneregeln eller procentregeln. Semesterlönen för en arbetstagare som är fast anställd bör beräknas utifrån sammalöneregeln och innebär att den anställde har en bibehållen månadslön under ledigheten, med ett ytterligare semestertillägg på 0.43% för varje betald semesterdag. Om semestern regleras i ett kollektivavtal medför det i regel ett högre tillägg på cirka 0.8%.
Procentregeln används när lönen inte är fastställd vecko- eller månadsvis, om lönen utgörs av minst 10 % rörliga delar eller om sysselsättningsgraden varierar under året. Enligt procentregeln utgör semesterlönen 12% på den förfallna lönen under intjänandeåret. Även under procentregeln kan kollektivavtal medföra fördelaktiga över 12%.
Semesterersättning är en ytterligare semesterförmån men skiljer sig från semesterlön, då det är en utbetalning av den intjänade semester som medarbetaren inte hunnit ta ut innan anställningen avslutas.
Förskottssemester
En person som är nyanställd vid semesterårets början får inte betald semesterledighet samma år, utan först semesteråret efter. Du som arbetsgivare kan däremot bevilja förskottssemester vilket innebär att medarbetaren får behålla sin ordinarie lön under de obetalda semesterdagar som de har rätt till enligt lag. Förskottssemester är inget som företag är skyldiga att erbjuda om det inte ingår i ett kollektivavtal, men det är vanligt att företag erbjuder denna förmån. Istället för avdrag på de obetalda semesterdagarna som medarbetarna tar ut så uppstår en skuld till dig som arbetsgivare. Vid uppsägning blir medarbetaren följaktligen skyldig att betala tillbaka denna skuld, men om anställning kvarstår så avskrivs skulden efter 5 år. Semestertillägg förekommer oftast inte för dessa dagar.
Obetald semester
Den anställde har alltid rätt till obetald semester det första anställningsåret, oavsett om denne inte har tjänat in semesterlön i form av betalda semesterdagar. Det innebär att de semesterdagar som din medarbetare vill ta ut kommer att vara obetalda. Arbetstagare har alltid rätt att avstå obetald semester, däremot bör de lämna besked huruvida de önskar att ta ut de obetalda semesterdagarna eller inte. Om arbetstagaren väljer att ta ut obetalda semesterdagar så kommer du som arbetsgivare göra ett löneavdrag på dennes månadslön.
Som arbetsgivare kan det vara bra att tänka på att de obetalda semesterdagarna ska förläggas före sparade semesterdagar.
Sparade semesterdagar
Varje arbetstagare har möjlighet att spara de semesterdagar som överstiger de 20 dagar som årligen måste förläggas. Det innebär att sparade semesterdagar enligt lag högst kan uppgå till en vecka (5 dagar) för varje semesterår. Arbetstagaren har rätt att besluta om hur många av dessa dagar de vill spara varje år och har rätt till att spara dem i upp till 5 år, det vill säga totalt 25 sparade semesterdagar. Kollektivavtal och enskilda avtal mellan medarbetare och arbetsgivare som medför fler än 25 semesterdagar reglerar även hur de återstående dagarna kan sparas alternativt om de ska förläggas som en ledighet årligen.
Semesterpolicy
Det kan vara bra att tydliggöra vilka regler som är lagstadgade och vad företaget erbjuder i övrigt när det kommer till semester. Regler och rutiner på ett företag kan sammanfattas i en semesterpolicy så att alla medarbetare känner till:
- lagstadgade rättigheter/alternativt rättigheter enligt kollektivavtalet
- hur många dagars semester som måste tas ut varje år
- hur många dagar som får sparas
- hur ansökan om semester går till
- hur många dagar som erbjuds en anställd som börjar mitt i ett intjänandeår
- om förskottssemester erbjuds eller inte
- hur uttag av sparade dagar går till
Dokument & mallar
Skapa ett konto för att få tillgång till rekommenderade dokument:
- Semester och semesterlön
- Semester & semesterlön (ENG)
- Semesterlista
- Semesterpolicy
- Semesterpolicy (ENG)
Detta är Wndy, HR-expertis när du behöver det
Behöver du rådgivning kring kartläggning av ditt HR-arbete, eller rådgivning kring mer specifika delar som att anställa personal, LAS eller andra personalfrågor? Vi på Wndy samlar allt det du som arbetsgivare funderar kring på vår hemsida.
Läs mer om våra tjänster och skapa ett gratiskonto för att komma i kontakt med oss. Har du behov av professionell hjälp och personlig service så har vi HR-experter som kan hjälpa dig.
